Ordbajs (Ni måste inte läsa.)

Jag är sjukt trött på skolan. Jag orkar inte gå ett år till på gymnasiet. Det känns bara som att ingen vänskap är på riktigt och att folk bara umgås med mig för att de måste, för att jag tränger mig på och de inte orkar säga ifrån. Det som är ännu jobbigare är att jag måste studera vidare minst ett år till så att jag faktiskt få sy i utbildningen också. Jag skulle ha valt stil och trend, men jag hade väl varit missnöjd där med... sitta med en massa fjortisar som tror att de kan sy och följer trenderna istället för att vara kreativa och komma på egna designer. Själva grejen med att köpa mönster / eller designa helt själv är att vara nyskapande även om du har en grund. Jag menar... hur många konstelever skulle rita en "liggande stolen" när de fick som uppgift att designa en möbel? Nej, precis. Jag är så sjukt trött på alla inkompetenta tonåringar som bara tänker på alkohol och sex hela tiden. Jag har i alla fall ett mål i livet och tänker inte supa bort alla mina hjärnceller. Nej, jag deppar sönder istället eftersom ingen verkar kunna acceptera mig som den jag är, så jag får ändå inte mer gjort än någon annan. Det här gymnasieåret kommer vara så fullt med plugg så att jag knappt kommer att kunna umgås med dem människorna som faktiskt bryr sig och man kan prata med utan att de kollar snett på en och tycker att man är dum i huvudet.
Jag har i alla fall bestämt mig. Jag ska söka in till en högskola för stil och trend och köra mitt eget race. I vår har jag planerat min första modevisning så att jag hoppas verkligen att jag uppnår min dröm, annars kommer jag bara att bli ännu mer deppig.
Jag vill inte att folk ska skriva att de bryr sig eller fråga om det handlar om dem eller inte. Jag skriver bara ner mina tankar för att jag behöver det. Bryr jag mig om dig, så visar jag det. På mitt lilla egna, jobbiga och vrickade sätt... men jag är i alla fall ärlig vad jag än säger eller gör. För jag sårar aldrig någon som inte har sårat mig först. Jag vill bara börja i skolan nu så att jag kan ta studenten och flytta hemifrån och sedan när jag börjar högskolan så tänker jag vara världens mest asociala människa, för då slipper jag bli sårad igen och få en massa falska kompisar som bara snackar skit bakom ens rygg, och ja... jag vet vilka ni är. Jag är inte dum eller efterbliven. Jag är bara lite socialt outvecklad och kanske behöver några kramar eller två, men jag tror inte på folk som skriver "ÅHHH, GUMMAN!!! JAG BRYYYYYYYR MIG!!!!". Fyfan vad irriterande folk är... bara låtsas hela tiden. Jag hatar verkligen människor. Speciellt tonåringar som tror att de är så jävla vuxna hela tiden.